Allahelgona är en speciell helg tycker jag. Både vacker och sorglig på samma gång. Nu är det ju inte bara den här helgen vi tänker på de som har lämnat oss, det gör man ju mer eller mindre hela tiden. Men det blir extra mycket denna helg.
Så vackert och stämningsfullt på kyrkogårdarna med alla tända ljus.
I minneslunden täcks varenda liten centimeter av ljus.
Även den nya askgravlunden lyses upp mer än vanligt. Den fungerar som en minneslund men man får en namnbricka med födelseår och dödsår på stolparna. Så lite mer personligt än den ursprungliga minneslunden.
Min syster ligger vid en annan kyrkogård lite längre bort. Jag var där både fredag och lördag. På lördagen träffade jag ett par kusiner och vi kom fram till att vi inte hade setts sen min systers begravning, 6 år sen alltså. Nu ska vi ses snart igen.
Idag promenerade vi vid min mans barndomstrakter och där på gården finns en egen plats även för kossorna som dör. Just nu låg en liten kalv här bakom. Kommer troligtvis någon lastbil och hämtar upp gissar jag.
Mias Mix 
Lämna en kommentar